Deprecated: Function get_magic_quotes_gpc() is deprecated in /customers/5/b/e/ogrkarate.se/httpd.www/blogg1/wp-includes/load.php on line 651 Notice: Trying to access array offset on value of type bool in /customers/5/b/e/ogrkarate.se/httpd.www/blogg1/wp-includes/theme.php on line 2241 Deprecated: Function get_magic_quotes_gpc() is deprecated in /customers/5/b/e/ogrkarate.se/httpd.www/blogg1/wp-includes/formatting.php on line 4382 Warning: Cannot modify header information - headers already sent by (output started at /customers/5/b/e/ogrkarate.se/httpd.www/blogg1/wp-includes/load.php:651) in /customers/5/b/e/ogrkarate.se/httpd.www/blogg1/wp-includes/feed-rss2.php on line 8 Living Karate https://blogg1.ogrkarate.se Karate - Inte bara en sport, en livsstil! Sat, 21 Nov 2020 00:29:53 +0000 sv-SE hourly 1 https://wordpress.org/?v=4.9.18 https://blogg1.ogrkarate.se/wp-content/uploads/2015/12/cropped-Sponsorinfo-32x32.jpg Living Karate https://blogg1.ogrkarate.se 32 32 111228556 Split på 30 dagar https://blogg1.ogrkarate.se/2020/11/21/split-pa-30-dagar/ https://blogg1.ogrkarate.se/2020/11/21/split-pa-30-dagar/#respond Sat, 21 Nov 2020 00:29:52 +0000 http://blogg1.ogrkarate.se/?p=763 Dag 4.

Jag måste erkänna att jag är glad att jag har passen, och kanske framförallt så många pass i veckan. Det hade varit svårare att motivera mig att köra de här övningarna dagligen om jag inte hade kunnat lägga in det i den vanliga träningen.

Det känns betydligt bättre idag än vad det gjorde i tisdags och jag är glad att Shidoin Robert föreslog att vi skulle ha det här som en inofficiell utmaning till graderingen. Jag är också glad att vi har zoomlänkar på våra pass så att de som inte kan ta sig till dojon just nu ändå kan vara med och både träna och köra utmaningen tillsammans med alla andra, fast avskilt. Jag är dessutom väldigt glad att Linda efterlyste något i den här stilen på Facebook och att jag såg det och mindes att jag hade ju sett det här klippet på youtube (bland många andra) som jag faktiskt tyckte var bra, för mig.

Det ska bli intressant och spännande att se hur nära en full split jag och alla andra är på graderingen. Men nog känner jag redan nu att jag är mjukare och jag märker att jag kommer mycket djupare i stretchen och framförallt när jag kollar hur när split jag är, så är det bra mycket närmare än i måndags.

Tack för god inspiration och roliga idéer.

Det är härligt med medlemmar som är framåt och får mig att tänka nytt så ofta som jag ändå får chansen att göra det i nuläget. Det är enormt utvecklande och jag hoppas det ger utveckling för er också.

Vi ses i dojon

]]>
https://blogg1.ogrkarate.se/2020/11/21/split-pa-30-dagar/feed/ 0 763
3. https://blogg1.ogrkarate.se/2018/10/23/3/ https://blogg1.ogrkarate.se/2018/10/23/3/#respond Tue, 23 Oct 2018 16:25:16 +0000 http://blogg1.ogrkarate.se/?p=710

Ägna dig åt inlärning med allvar och nit.

 

Det här innebär inte att vi ska gå runt och se sura ut under träningspassen eller att vi inte får ha kul när vi tränar. Det här innebär att stor del av din utveckling måste ligga hos dig själv.

Om vi tar oss igenom de enklare tolkningarna först så kan vi klargöra att när ordet ”yame” kommer så anser din tränare, oavsett titel och grad att nu är momentet slut och det behöver inte övas på det något mer just nu. Ju fortare det blir tyst och stilla i dojon desto fortare kan vi därifrån gå vidare till nästa moment som ofta bygger på det föregående eller åtminstone är kopplat till det. Sen är det ju faktiskt så att vi slår, sparkar, greppar och kastar varandra för att:

1) Lära oss att försvara oss mot det eller åtminstone hantera det faktum att vi blir kastade eller ramlar. Helst vill vi ju kunna göra detta utan att skada oss.

2) Lära oss att snabbt och enkelt hantera situationer där vi kanske måste använda oss av karate. Antingen för att vi blir påhoppade av en eller flera motståndare, eller att vi är i en annan hotfull situation som vi snabbt måste ta oss undan.

Detta är alltså ”allvaret” i Dojo kuns tredje punkt; att vi kommer till träningen för att mer med detta i bakhuvudet.

Sen har vi det här med ”nit”. För den som kanske inte vet riktigt vad ordet betyder så innebär det att vara flitig. Så träna mycket, träna med allvar och var flitig i din karate, då kommer du att utvecklas. Det låter ju inte så svårt men räcker det verkligen för att utvecklas?

Jag tror inte det.

Låt mig utveckla den tanken. Till en början så kommer det att räcka. Kom till dojon, träna så intensivt som det bara går, ta träningen på allvar och du kommer att utvecklas enormt fort. Att det inte räcker i längden har dock att göra med en enda sak: DIG! I takt med att du tränar så kommer rörelser som i början var oerhört komplicerade att bli naturliga, ett slag är bara ett slag och till slut så är tekniken och de grundläggande principerna bakom tekniken ett ryggmärgsbeteende, inte något du behöver ägna all din mentala energi åt. När vissa saker börjar kännas mindre komplicerade kan du börja ägna dig åt andra tekniker att fokusera på och att slipa på. För mig ingår därför ytterligare ett element i ordet ”nit” och det är att man så småningom börjar tänka själv. I början har man så mycket att tänka på att det inte hinns med men allteftersom man gör mer och mer automatiskt är det jätteviktigt för ens utveckling att börja utforska olika delar själv.

Något som därmed också borde läggas in i den här punkten på dojo kun är syfte och mål.

Varför tränar du och vad vill du uppnå?

Saknar vi syfte med vår träning så kommer vi snart tappa motivation och lust till träning. Syftet med träningen kan vara en massa olika saker:
– Att det är roligt.
– Att träningskamraterna är trevliga att umgås med.
– Att du vill ha en god grundhälsa.
– Att det får dig att känna dig gladare, piggare etc.

Det finns väldigt många fler syften med träning, precis som det finns en mängd olika mål.

Målet med din träning kan exempelvis vara:
– Att förbättra din fysiska och psykiska hälsa.
– Att lära dig olika metoder för att kunna försvara dig.
– Att nå en viss kunskapsnivå (Grad)
– Att underhålla din kropps muskler och leder.

En viktig sak att inse är att ingen kan uppfinna det här åt dig. Man måste själv hitta både syfte och mål för att det ska vara värt att träna i längden.

Den här punkten handlar alltså för mig om:
– Varför just DU tränar.
– Vad du vill uppnå.
– Och slutligen, när de två ovanstående är närvarande så kommer allvaret av sig självt på grund av att det finns syfte och mål.

Arigatou gozaimashita!

]]>
https://blogg1.ogrkarate.se/2018/10/23/3/feed/ 0 710
Rivstart! https://blogg1.ogrkarate.se/2018/02/12/rivstart/ https://blogg1.ogrkarate.se/2018/02/12/rivstart/#respond Sun, 11 Feb 2018 23:19:43 +0000 http://blogg1.ogrkarate.se/?p=701 Ja, det kan man verkligen kalla det, den här terminen.

Den här veckan går vi in i femte träningsveckan och vi har redan hunnit med de tre grundläggande veckorna en katavecka och en kumitevecka. Styrelsen har haft två styrelsemöten, kassören har träffat föräldrar till våra nyare medlemmar och en hel del minioner som har fått inleda terminen med att vara i både minion- och juniorgruppen har tagit steget och lämnat tillbaka sina gula bälten för att helt gå in i juniorgruppen.

Och tittar man på vad vi har gjort under träningarna så inser man att fem veckor händer det mycket på!
Vi har gått igenom grundtekniker, ställningar, hojoundoredskap, kator, alla kator från Tachikata till Sanseiru har vi tränat under veckorna samt sanchinkata och Tensho.

På svartbältespassen har vi jobbat på den gemensamma grunden i alla moment som våra instruktörer kan tänkas få frågor om samt analyserat de tidigare katorna för att få en djupare förståelse för dem. Vi har jobbat med kobudo där vi gått igenom bl.a. de bo(stav)tekniker som vi har lärt oss samt sai plus en ny saidrill som vi ska fördjupa oss i ytterligare under terminen.

Mycket av det vi har gått igenom redan under starten av terminen handlar om hur vi dels utmanar oss själva genom att inte nöja oss där vi är utan ständigt försöka bli bättre. Dels har det handlat om hur vi tar hand om oss själva genom att träna rätt, äta rätt och även fast vi vill utmana oss själva, ständigt komma ihåg att lyssna på när kroppen säger att den inte kan utföra något.

Vi kommer att fortsätta de här trådarna eftersom det är en av de största bitarna att tänka på när det gäller idrott i allmänhet, det är något vi gör för att vi ska må bra, hålla oss friska och starka.

I veckan som kommer är det nagewaza som gäller vilket innefattar både kast och falltekniker, att kunna falla utan att skada sig är också en stor del i att ta hand om sig, man kan ju aldrig veta när man kommer att snubbla till som många av oss vet.

Vi ses i dojon!

Arigatou gozaimashita!

]]>
https://blogg1.ogrkarate.se/2018/02/12/rivstart/feed/ 0 701
Absoluta sanningar! https://blogg1.ogrkarate.se/2017/04/19/absoluta-sanningar/ https://blogg1.ogrkarate.se/2017/04/19/absoluta-sanningar/#respond Wed, 19 Apr 2017 20:42:35 +0000 http://blogg1.ogrkarate.se/?p=676 I dojon, precis som på många andra platser är det lätt att säga saker som verkar som absoluta sanningar. Oftast ligger det så mycket studier och utforskande bakom påståendet att det kan tas för sant. Ibland är det dock så att det slinker ur ett citat eller ett påstående från gamla tider som vi inte alltid ska ta för sanning.

 

Jag älskar att citera mina gamla tränare med påståenden som de har sagt till mig och ibland tror jag det är lätt att uppfatta som om jag vill ha det så. Ta tisdagens omskrivning av ”blockerar man bra, så vill personen inte attackera igen”, jag formulerade om det så att det passade tisdagens syfte, kasten. Det vi ska bära med oss här är det som vi alltid bör tänka på det handlar inte om när vi möter andra karateutövare, det här handlar om när vi möter personer som inte är tränade. Vi ska ju genom den kontakt vi har under passen vänja oss sakta men säkert så att vi inte skadar eller skadas av en korrekt utförd teknik.

 

Det handlar helt enkelt om sammanhanget vi är i och vad vi kan göra i det sammanhanget. Möter vi en nybörjare eller någon som tränat hälften så länge som vi själva så kan vi inte ta i lika mycket som mot någon på vår egen nivå. Och sanningen är att en vanlig person utanför dojon är inte i samma situation som vi är och därför gör en bra blockering att motståndaren inte vill attackera igen, däremot i dojon som sagt är vi vanare och kan därför tåla mer. Tricket är att göra det gradvis och hitta balans i det vi gör. Något som gör det här ännu svårare är att man sällan märker att man blivit starkare och tåligare just eftersom att det byggts upp steg för steg.

 

Tåligheten, det vi jobbar mycket på med kontakt och härdning, bygger vi alltså upp med hänsyn till vår egen fysiska styrka.

Vi ses i dojon!

Arigatou gozaimashita!

]]>
https://blogg1.ogrkarate.se/2017/04/19/absoluta-sanningar/feed/ 0 676
2. https://blogg1.ogrkarate.se/2017/04/15/2/ https://blogg1.ogrkarate.se/2017/04/15/2/#comments Sat, 15 Apr 2017 17:06:44 +0000 http://blogg1.ogrkarate.se/?p=607

Träna med hänsyn till din egen fysiska styrka.

Varför är det här ett så viktigt ”bud” i dojokun?

 

Först och främst för att det handlar om självkännedom. För att förstå det här budet och vad det innebär måste jag först lära mig vad min fysiska styrka uppgår till, hur många armhävningar, upphopp etc, jag klarar av, vilka vikter jag kan jobba med när det gäller Hojo undo, vilka personer i dojon jag klarar av att kasta utan att gå sönder eller riskera att skada någon, hur många kator i rad jag klarar av osv, osv. När vi vet var vi är nu kan vi också sätta mål så att vi kan utvecklas dit vi vill komma. För träning har som syfte att bygga upp:

Att bygga upp styrka, spänst, hälsa och kondition.

 

Dessutom handlar det om att inte jämföra sig med de man har runt om kring sig i dojon, för det heter ju inte att man ska ”träna med hänsyn till din kompis/tränares fysiska styrka”. Ju starkare och uthålligare vi är desto snabbare och säkrare kan vi utföra våra tekniker när vi till exempel tränar med en partner. Att veta om den gränsen är viktigt.

MEN

genom att försöka så gott vi kan inom ramen för vår nuvarande fysiska styrka, och genom att pressa oss själva att varje pass klara lite mer, kan vi flytta gränserna för oss själva. Vi kan utöka vår fysiska styrka och uthållighet. Det handlar bara om att sätta långsiktiga och realistiska mål. Och framförallt handlar det om att bygga upp mot slutmålet stegvis. Därför har jag i år skapat en långsiktig utmaning för alla seniorer i vår dojo, men självklart kan även juniorer och miniorer prova för att utmana sig själva. Utmaningen är att gå upp en storlek i Chiishi under året! För att lyckas med det här, börja med den Chiishi-tyngd du är på idag och gör alla (8) övningar en gång i veckan. Ganska snart tror jag du kommer att upptäcka att tvåhandsövningarna är för lätta med den Chiishi du nu använder! Det här är också del i att jobba med hänsyn till din egen fysiska styrka – att inse när det är FÖR lätt. Ta därför i fortsättningen med en Chiishi i storleken över den du är på när du börjar känna att det är för lätt och gör alla tvåhandsövningar med den. Ganska snart tror jag du upptäcker att du kan börja göra några av enhandsövningarna med den tyngre Chiishi och strax efter det så har du gått vidare till en ny nivå rent styrkemässigt.

 

Tyvärr har vi ju alltid en till faktor att räkna in som är kritisk i det här sammanhanget: skador. Skador, krämpor och när vi varit sjuka (inte när vi är sjuka, för då ska vi inte träna alls, utan efteråt) påverkar vår fysiska styrka. Precis som allt annat i karaten är dojokun något levande. Något vi reciterar varje pass för att det är viktigt. Därför bör vi varje gång vi kommer till dojon känna efter – var är min fysiska styrka idag? Att jag klarar något när jag är i toppskick och har ätit bra, sovit ordentligt, haft det lugnt med familj, jobb eller skola innebär inte att jag klarar samma saker när situationen är omvänd. Omständigheter som påverkar vår fysiska och psykiska hälsa kommer också att påverka vår fysiska styrka, och vi är inte alltid där vi vill vara eller känner att vi borde vara. Vi är där vi är och det får vi göra det mesta av varje pass i dojon. Kroppen är naturligt svagare när vi har varit sjuka eftersom den kämpat mot en inkräktare och därför inte har lika mycket energi som vanligt över till träning. Detsamma gäller om vi kommit tillbaka efter en skada eller ett långt uppehåll, eller om vi har krämpor som gör att vi inte kan prestera som vi annars brukar kunna göra. Vid såna tillfällen är det jätteviktigt att vara ärlig med sig själv och med sin instruktör, för om ens instruktör inte fått höra att något är fel så kommer den att anta att du kan prestera som vanligt och börja undra mitt i passet vad som har hänt. Undvik den situationen genom att prata med din instruktör, och sen göra så gott du kan efter dina dagliga förutsättningar.

 

Så, vad handlar det här inlägget om i korthet?

  • Träningen ska bygga upp dig och din styrka.
  • Det handlar om DIN styrka, ingen annans.
  • Du kan (ofta enklare än vad du tror) bli starkare och gå upp en nivå.
  • Att ”träna efter sin egen fysiska styrka” är en daglig påminnelse om att känna efter var ens fysiska nivå ligger just nu.

För min egen del ser jag mitt fysiska tak idag, som morgondagens golv att gå vidare från. Vi ses i dojon!

Arigatou gozaimashita!

 

]]>
https://blogg1.ogrkarate.se/2017/04/15/2/feed/ 1 607
Hisashiburi! https://blogg1.ogrkarate.se/2017/04/03/shisashiburi/ https://blogg1.ogrkarate.se/2017/04/03/shisashiburi/#respond Mon, 03 Apr 2017 20:51:30 +0000 http://blogg1.ogrkarate.se/?p=657 Ja nu var det länge sen och det betyder egentligen bara att det har varit mycket som har hänt.

Väldigt kort sammanfattat så är vi halvvägs genom en termin som bara rasat iväg! Tiden har gått så fort och vi har gjort så mycket att det inte finns möjlighet att få ner allt här, men i korta drag så är det karate fem dagar i veckan (plus två utanför dojon), det är karate i Sigtuna på SSHL en gång i veckan, det är yudanshapass varje söndag, det är dubbelpass varannan vecka och det är kobudo var fjärde vecka. Plus att det är en del att stå i med tanke på framtiden konstant. Nu närmast är det prova-på-pass på en av grundskolorna i stan, ett väldigt blygsamt treårsuppmärksammande, en kommande yudanshagradering och sommarläger. Dessutom ligger massor av blogginlägg som utkast och väntar på att bli klara, så känns ingen oro! Vi har inte glömt bort att vi har bloggen och att den mår bäst av att  användas.

 

Förhoppningsvis kommer nästa del i Dojo kun serien nu i veckan, så håll utkik!

 

Vi ses i dojon!

Arigatou gozaimashita!

]]>
https://blogg1.ogrkarate.se/2017/04/03/shisashiburi/feed/ 0 657
Dojo days  https://blogg1.ogrkarate.se/2016/11/29/dojo-days/ https://blogg1.ogrkarate.se/2016/11/29/dojo-days/#respond Tue, 29 Nov 2016 15:09:39 +0000 http://blogg1.ogrkarate.se/2016/11/29/dojo-days/ Ännu en vecka har gått och ”dojo days” känns som en väldigt lämplig titel lite grann på mitt liv just nu, men hur kul är det inte att få hålla på med en av sina största passioner i livet så ofta som jag ändå gör? Den andra jobbar jag deltid med och studerar för att nå, så det är en härlig titel ”dojo days”!

 

I onsdags så började vi träna inför minioruppvisningen och jag skulle kunna skriva allt vi gjorde här men det känns lite som att jag skulle avslöja vad vi ska visa upp då så jag stannar med att det gick bra under träningen. 🙂 

 

På nybörjarpasset så låg fokus på graderingensträning och jag måste säga att det är fruktansvärt kul att det är så stort intresse av detaljkännedom. Vid vissa tillfällen kom vi in på saker som jag inte har undervisat annat än för yudansha och någon som har frågat enskilt efter den kunskapen. Så det är kul att få dela med sig på nybörjarpassen för det finns en så stor nyfikenhet och entusiasm. Jag upplever att det är en stor fördel att ha dessa pass då det är färre nivåer att fokusera på samtidigt och det gör att såna här frågor lättare kommer upp. =)

 

På seniorpasset i torsdags så var det fokus på kata och bunkai, samt Sandanuke och yakuso kumite. Riktigt bra driv och kontroll under passet på alla håll! Vi jobbade mest med Saifa, Seiyunchin och Geki sai ichi med de färgade bältena (kata och grundbunkaier). Medan vitbältarna tränade Tachikata till Fkyu kata dai san, san dan uke och kihon yakuso kumite. 

 

I lördags så var det dubbelpass och precis som vanligt på lördagsafton så tränades de flesta kategorier. Inte så mycket hojo undo (förutom en del makiwara) och så hade vi ett födelsedagsbarn i dojon, vilket givetvis skulle firas =) tyvärr blev det ingen CK i lördags då en hel kobudo och kataträning tog dess plats (plus att pga skada och överraskningsplanering var många upptagna på annat håll).
Kobudopasset i söndags var hur kul som helst! Vi gick igenom två av de tekniker som vi fick prova på när vi var på combat academy och jobbade en hel del med att få in höft i samtliga rörelser och att sikta, eller snarare träffa där vi siktade. Därför använde vi ringarna som hänger i dojon för att få ett bra mål när vi övade på ”chudan mae tsuki” (framåtstöt mot mage). 
 

Alldeles strax är det dags att slå upp portarna till dojon igen så vi ses i dojon!

Arigatou gozaimashita!

]]>
https://blogg1.ogrkarate.se/2016/11/29/dojo-days/feed/ 0 649
Bunkai, bunkai, bunkai!! https://blogg1.ogrkarate.se/2016/11/21/bunkai-bunkai-bunkai/ https://blogg1.ogrkarate.se/2016/11/21/bunkai-bunkai-bunkai/#respond Mon, 21 Nov 2016 21:46:50 +0000 http://blogg1.ogrkarate.se/2016/11/21/bunkai-bunkai-bunkai/ I tisdags och i torsdags så har det varit det genomgående temat för veckan, och jag älskar det!

 

Att påstå att passen skiljde sig åt är att göra båda passen en björntjänst, upplägget var detsamma på bägge passen. Det som dock utgjorde en skillnad var att på torsdagen så satt bunkaierna färskt i systemet och därför gick det att köra på med en högre fysisk intensitet. Dessutom, eftersom att bunkaierna satt i kroppen på torsdagen så kunde vi göra fler bunkaier! Annars var det exakt samma tanke bakom passen förutom att på torsdagen så avslutade vi med en del Kote Kitae. Men i veckan så har vi jobbat bunkaier från Geki sai ichi och upp till Shisochin på veckopassen. På Yudanshapasset i går så fortsatte vi det spåret och jobbade bunkaier upp till Sanseiru (vill man se hela klippet, med ljud så ligger det uppe på vår youtubekanal inom kort). 

 

På miniorpasset så tränade vi på enligt spåret ”kumite” och övade på dels san dan uke och yakuso kumite och gick igenom det väldigt grundligt. Utöver det så körde vi karatekull med san dan uke inslag och ”röda lyktan stopp” med kumite relaterade ord.

 

I lördags så tror jag att allt tränades, junbi undo, hojo undo, ukemi, nage waza, kihon (blockeringar, slag, sparkar), kata, bunkaier, kumite och randori. Dessutom så var alla grupper representerade vilket var riktigt roligt =). Det var skönt att vi var tre instruktörer på plats, då det behövs mycket hjälp när det är så många som kör olika saker samtidigt. Just ja! Det tränades Kobudo också!

 

Men nu är det dags för en ny vecka och nya tag, vi ses i dojon!

Arigatou gozaimashita!

]]>
https://blogg1.ogrkarate.se/2016/11/21/bunkai-bunkai-bunkai/feed/ 0 647
Idrottsfritids, idrottsprofil, uppvisning och 7 pass!! https://blogg1.ogrkarate.se/2016/11/17/idrottsfritids-idrottsprofil-uppvisning-och-7-pass/ https://blogg1.ogrkarate.se/2016/11/17/idrottsfritids-idrottsprofil-uppvisning-och-7-pass/#respond Thu, 17 Nov 2016 15:32:00 +0000 http://blogg1.ogrkarate.se/2016/11/17/idrottsfritids-idrottsprofil-uppvisning-och-7-pass/ Nu har det varit så där roligt igen att jag inte riktigt hunnit med att skriva om allt som har gjorts nä det ha varit som mest aktuellt men här kommer en kort sammanfattning av vad vi har gjort de senaste elva dagarna (enbart de pass där jag själv varit med som vanligt).

 

Måndag 7/11 

Andra omgången idrottsfritids på Rombergaskolan för den här terminen. Vi byggde vidare på de grunder som vi hade tränat passet innan och övade dessutom en del enkla men ändå praktiska applikationer som eleverna skulle kunna ha nytta av. Vi påtalade varje pass de viktigaste sakerna gällande karate och självförsvar:

Vi lär oss attackera för att förstå hur blockeringarna ska fungera och bli så effektiva som möjligt.

Karate (vår stil) är för självförsvar, inte för att gå ut och slåss. 

Identifiera våldsamma situationer och lära sig att inte vara där våldet är.

Påkalla uppmärksamhet från folk runtomkring

Vi gjorde några av våra mer grundläggande tekniker, tsuki (slag), ukemi (fallteknik), uke (blockering/mottagning) och keri (spark) och kopplade ihop det som avrundning på passet. Det är lite klurigt att hinna mer på bara 45 minuter, men tidspress är också en utmaning att anpassa sig till ;)!

Tisdag 8/11

Prova-på-pass med St:Ilianskolans idrottsprofil åk 7! Här fick halva idrottsprofilen prova karate. Vi började med en väldigt kort version av vår Junbi undo (förberedande övningar), det vi vanligtvis kallar för uppvärmning. Efter det så fick eleverna prova några slag, i ställningarna, Heikodachi och Shikodachi. De fick också prova lite  maegeri från Zenkutsudachi, kosa (juji) uke mot både slag och spark. Utöver det här så gick vi också igenom bakåtfall, hur viktigt det är att våga använda rösten samt ett lätt alternativ för att avvärja en knuff (samma tekniker som idrottsfritids fick prova på), de fick också se några andra förslag på lösningar och höra att det tar tid att ta sig dit, man måste börja från början och sen jobba sig uppåt.

Onsdag 9/11

Falltekniker och kast stod på schemat förra veckan! Med miniorna så hann vi falla bakåt, åt sidan och framåt. Det är inte så lätt som det kan verka ibland men det är ju som jag själv brukar säga ”Det är inte kul om det är lätt”. Även fast det blir lättare och lättare ju mer man jobbar på det. Förutom det så gjorde vi en ganska snäll variant på Nagewaza 1 där vi inte slår mot ukens (mottagare av tekniken) huvud utan lägger handen på axeln och lägger ner motståndaren istället.

 

Med nybörjarna så gjorde vi i stort sett samma pass som med miniorerna men en aning mer detaljerat. Tyvärr hann vi inte kasta något förra veckan men, kast är inte graderingskrav förrän 6 kyu (grönt bälte) så det gör inget.  

Torsdag 10/11

Juniorerna började med en uppvärmning som var ukemi/nagewaza inspirerad vilket följdes av mängdträning i ukemi, bakåt sida och framåt. Efter det så var det kast även för dem och om jag inte minns helt fel så tränades kasten 1-6  under passet. Alltså två stycken kast mot rakt slag, ett mot fasthållning bakifrån, två mot maegeri och ett kast mot mawashigeri. Kasten liksom fallteknikerna mängdtränades och då det var fyra instruktörer (inkl hjälptränare) i dojon så fick alla juniorer mycket uppmärksamhet och guidning under passet.

 

Seniorerna värmde upp med en mer traditionell uppvärmning och när den var klar så fokuserade vi på Nage waza 7 och 6. Huvudfokus under passet var att skapa kontroll och behålla den när vi kastar. Detta för att vi inte vill ha en massa framochtillbaka ”vem är det som kör egentligen” utan när vi har tagit kontroll så vill vi behålla den till dess att vi är klara. Den här principen är densamma oavsett vilket kast vi hamnar i 1-8 delar samtliga tre nycklar och samma principer även fast de ser helt olika ut.

Söndag 13/11

Söndagen stavades Kobudo i vår dojo, enbart Bojutsu tränades i söndags för de som kom loss från Farsdagsfirandet. Vi tränade på de tekniker som vi lärde oss på seminariet som vi var på den 22/10, Jodan uchi, Chudan mae tsuki, Gedan furi age uchi och Maki otoshi. Det är inte helt lätt att träna dessa tekniker men väldigt, väldigt intressant och jag älskar känslan det ger mig att få lära mig något som jag inte kunde förut och få känna mig som en nybörjare igen! Det är en bra känsla att försöka hitta då och då.

Måndag 14/11

Återigen pass med idrottsfritids! Vi gjorde i stort sett samma saker som måndagen innan men innan vi kunde göra det så var jag tvungen att göra 23 (deltagarantalet just då) 8-åringar besvikna. Jag hade nämligen lovat att jag skulle ta med gummiringarna så att de kunde få öva den nedtagning vi sen skulle göra mot knivattack. Det blir så ibland för mig eftersom att jag vill lära ut allt med karaten till alla som är nära och helst göra det nyss, men efter diskussioner med kloka vuxna så insåg även jag det något opassande med att lära 8-åringar hugga mot varandra. Det behövdes faktiskt inte ens nån förklaring, jag vet ju att det är så! Men vi avslutade likväl passet med den neddragningen ändå, fast utan kniven givetvis.

Tisdag 15/11

Inledde dagen (karatemässigt) med prova-på-pass för andra halvan av idrottsprofilen åk 7 och vi gick in med samma upplägg som gången innan, på det stora hela gick det bra trots att den här halvan var lite pratigare vilket gjorde att vi inte hann lika långt med dem. Men har vi möjlighet så kommer vi gärna tillbaka och kör igenom det så att samtliga 7or har ungefär samma grundförståelse för vad vi gör =)

 

Seniorpasset var (tyckte jag) hur kul som helst! Vi som skulle till Sigtuna förövade en sista gång medan resten av gruppen värmde upp (kumite tänk i uppvärmningen den här veckan). Efter det så var det yakuso- och Ipponkumite för eleverna med vita bälten medan samtliga färgade bälten jobbade bunkaier från Saifa och uppåt. Det enda paret som var undantaget från det var det par jag ingick i av den enkla orsak att det var viktigare att den jag jobbade med fick öva än att jag själv skulle öva. Mer av det ikväll kan jag lova! Sånt här är kul =).

Onsdag 16/11

Dagen S!

  
Igår morse var vi tre stycken (en tröttare än de andra) som åkte iväg till Sigtuna för att hålla en kort uppvisning med syftet att visa för gymnasieeleverna lite av det vi gör. Orsaken till detta är att vi har startat upp en gren i Sigtuna under paraplyet som är O.G.R Karate – 順道館. Ett klipp på uppvisningen kan man se här.

 

På kvällen så var det miniorpass som vanligt på onsdagarna och jag måste säga att det är hur kul som helst att träna den gruppen! Tricket gäller att hitta rätt nivå mellan karate och mer avslappnade sätt att träna. Jag är dock alltid glad när jag går dit men gladare efteråt, det är världens boost att ha så många glada, nyfikna och duktiga barn som vill träna. Igår var vi in på Kumitespåret även med miniorerna och började med san dan uke med ganska långt avstånd för att sen ta oss närmare och närmare varandra och lägga på kontakt. Efter det, karatekull kumitestyle, mer san dan uke, följt av yakusokumite och avslutningsvis ”röda lyktan stopp”. Kort och gott, ett riktigt kul pass helt enkelt =)

  

Så, det där ska vara allt som jag varit med om senaste 11 dagarna och ikväll är det pass igen! Vi ses i dojon!

Arigatou gozaimashita!

]]>
https://blogg1.ogrkarate.se/2016/11/17/idrottsfritids-idrottsprofil-uppvisning-och-7-pass/feed/ 0 645
Miniläger, typ.. https://blogg1.ogrkarate.se/2016/11/10/minilager-typ/ https://blogg1.ogrkarate.se/2016/11/10/minilager-typ/#respond Thu, 10 Nov 2016 14:31:07 +0000 http://blogg1.ogrkarate.se/2016/11/10/minilager-typ/ I helgen så var jag och shidoin Sofia borta, vi var inte ens i landet faktiskt utan vi var i Paris. Som den ninja jag är så överraskade jag henne totalt med hjälp av vänner både hemma och på plats. Under vistelsen så hade jag lagt upp så att vi kunde få träffa våra vänner från Jundokan, Frankrike och eventuellt träna med dem. Att vara del i en karatefamilj innebär att vara välkommen till en dojo nästan varsomhelst i världen. De instruktörer som visste att vi skulle komma blev väldigt glada att se oss och de som inte visste blev både chockade och glada, vi kände oss verkligen väl mottagna och som en del av familjen!

 

Att det blev lite som ett miniläger beror på att så fort vi kom in så fick vi träna med deras svartbältare och gå igenom koncept som dels tränas inom hela Jundokan men också tankar på hur det konceptet skulle kunna appliceras till andra delar av vår träning. Väldigt, väldigt intressant och vi fick också träna en hel del bunkaier där vi fick en djupare förståelse för det koncept som används inom Jundokan (som vi i vår klubb har som påbyggnad från shodan och uppåt). Katorna vi jobbade med var Geki sai ichi, Geki sai ni och Saifa, det blev väldigt mycket hjärngympa men det var kul och helt klart ett steg i den riktning som jag tror pekar mot framtiden, dvs. det rör sig mot ursprunget och hur man tränade förut innan mycket inom karaten stiliserades.

 

Mycket tankar, goda möten och rolig träning bär vi med oss från i helgen.

Vi ses i Dojon!

Arigatou gozaimashita!

]]>
https://blogg1.ogrkarate.se/2016/11/10/minilager-typ/feed/ 0 642