Bunkai = opraktiskt??


I lördags så tränades det Tachikata, kast, falltekniker Hojo undo grundtekniker och bunkai. I helgen har det varit mycket bunkai som har tränats, och ja, vi tränar det precis som de flesta klubbar som tränar bunkaier – karatestelt! Det gjorde vi både i lördags, de som tränade bunkaier då och i söndags på Yudanshapasset. 

 

Vi utgår från en kamae där uke ställer sig i Zenkutsudachi och tydligt visar att den ska attackera, därifårn så möter vi en typisk karateattack. I början när vi övar gör vi det dessutom långsamt, mjukt och ganska försiktigt för att inte skada kamraten eller oss själva. Det finns många som skulle hävda att det är ett opraktiskt sätt att träna då det inte är särskilt sannolikt att det är det våld man riskerar att möta. De har helt rätt men samtidigt inte skulle jag säga. Sättet och framförallt de tekniker vi gör när vi tränar bunkai är inte bara gjorda för att försvara sig mot typiska karateattacker, det är bara en utgångspunkt. Man kan säga att det finns tre orsaker att träna bunkai på det sättet. 1) Vi tränar från en fast situation för att medvetet röra oss bort från det och närma oss mer realistiska situationer. 2) Vi tränar mot raka slag och snabba sparkar, gör man de här teknikerna rätt så är de bra mycket svårare att upptäcka än det våld man kan möta på gatan, kan vi försvara oss mot det här så blir det ”vanliga” våldet lättare att hantera. 3) Vi övar in ett mönster mot en motståndare så att det kan bli ett reflexbeteende i en skarp situation. 

Det är exempelvis inget som hindrar att den här bunkaien skulle fungera lika bra mot en krok som inte kommer från en fast kamae. Det viktiga är inte alltid vad motståndaren gör, utan vad vi gör av den situation vi hamnar i. Så, nej jag tror inte att den bunkaiträning vi gör är opraktisk, den är bara som karaten i allmänhet. Det går inte alltid så fort att nå slutprodukten som man kanske vill tan man får fortsätta träningen med tålamod 😉

 

Bara ett par timmar kvar till nästa träningspass, vi ses i Dojon!