CrossKarate och kihon. 


Två helt skilda saker som ändå hör ihop så bra!

Först ska jag förklara begreppet ”CrossKarate” då jag tror att det inte är tydligt för den som inte var med på ett sånt pass.  CrossKarate är inte när vi lär oss att krossa saker, exempelvis tegelstenar och plankor, sån träning har aldrig varit aktuell in vår klubb och kommer nog inte att bli heller. Det är inte heller ett träningssätt där vi går in för att krossa varandra fysiskt! Nej träning ska vara uppbyggande, utmanande och framförallt kul annars är det inte värt att hålla på.

 

Så vad är då detta koncept CrossKarate? Tänk Crossfit eller Crossbox fast med karateinslag. Vissa moment är helt neutrala för styrka och kondition men när vi göra stationer med mittsar ja, då är det karateträningar som ska utövas på dessa. Det är helt enkelt styrke- och konditionsträning under hög intensivitet, med karateinslag. Övningarna är dessutom genomtänkta för att vi ska kunna förbättra och stärka våra tekniker samtidigt som vi ökar kondition och styrka, utöver det så är det också många av övningarna som är tänkta att öka vår smidighet.

 

Är det jobbigt?

 

ABSOLUT!! Första gången är jättejobbig, andra likaså men att vi gör det här allt oftare beror på att det har önskats och att det är ett bra komplement till den ordinarie junbi undon. Skulle vi ha möjlighet så skulle ett pass i veckan vigas åt det här, men det är nog fler än jag som inte skulle ha tid med det så det får ligga på is ett tag tror jag.

 

Är det svårt då?

 

Allt är svårt i början, och ja det kommer förhoppningsvis ge träningsvärk men nästa pass kommer att vara lättare då du dels har ökat din styrka och din kondition men framförallt så är det mycket med CrossKarate som med allt annat i karate: du börjar få in teknik. Samt det att du  vänjer kroppen vid belastningen och rörelserna kommer att göra det lättare nästa gång.

 

Resten av passet så tränade vi i stort sett samma saker som i tisdags: Sonoba- och Ido san dan uke harai, Yakuso kumite och dessutomtränade vi Ippon kumite och Renzuko kumite också. Det var riktigt kul att stå och se alla impulser och reaktioner på det man mötte, det hade varit kul att vara med och köra, men det blev inte så den här gången tyvärr. 

 

När jag skrev att CK och kihon går bra ihop trots att det är två skilda saker så ljög jag inte för de går verkligen ihop. Styrkan och konditionen kommer att göra att man orkar mer under kihondelen samt att man orkar utmana sin träningspartner mer under passet, vilket ger en ökad träning för bägge parter. Dessutom kan man i den vila som är mellan momenten i CK hjälpa sin karate att hitta de ögonblick då man bör slappna av mellan och i tekniker. Att man gör det innebär att man kan öka sin explosivitet och ändå hitta den där sista delen i tekniken där man spänner de muskler som används för att tekniken ska bli stark. Det här är en del i det som kallas för ”Kime”. Det finns många ord i svenska som kan användas för att beskriva ”Kime”, jag använder ordet ”umpf”, alternativt ”känsla” men det beskriver inte ”Kime” tillräckligt. Poängen är dock att vi kan upptäcka och hitta ”Kime” till vår kihon i CK.

 

Imorgon är det dubbelpass och jag vet att jag och en del med mig avser att äta på Dinners mellan 12-13. Vi ses i Dojon!

 

Arigatou gozaimashita!