En bloggfri vecka?

Det var inte långt ifrån att det blev verklighet, inte en verklighet jag skulle ha velat ha men dock verkade det oundvikligt. Så igår när jag slutade tidigare från jobbet och kunde glida in ganska snart efter att uppvärmningen var klar och de första momenten hade börjat tränas var det en ganska skön känsla som infann sig hos mig. Missförstå mig rätt, jag hade hellre tränat än suttit och tittat på. Men när man ser hur saker man själv har instruerat dels fungerar och dels påpekas när de inte fungerar fullt som de ska då märker man att kunskapen har gått som ringar på vatten. Framförallt är det kul att uppleva att saker jag själv sitter och gnager mig lite över, de påpekas och korrigeras utan att jag behöver säga något. Det för mig är en väl fungerande klubb, en där alla jobbar i samma riktning och man har liknande tankar och perspektiv.

 

Men vad gjordes då?

 

Det som tränades igår var Kumite och grunder (framförallt för de nyare eleverna). Men det var ett pass där alla i någon form tränade kumite. På olika nivåer men det är helt om det bör vara. Yakuso kumite (löftesstrid), Ippon kumite (enstegsstrid) och Renzuko kumite (fortgående strid). Yakuso kumiten tränades i både grundform en bestämd attack och en bestämd kontring samt en mer avancerad form där attacken var bestämd men kontringen får vara fri. Nästa steg är Ippon kumiten som är helt fri, valfri attack, valfri block, valfri kontring. Slutligen är man på Renzuko kumiten och den som inleder blir den som avslutar efter en serie av kontringar. Efter det så var det Randori som tränades innan bältesuppknytarkumite och slutligen stretch.

 

image

 

Kort sagt, det var ett pass jag skulle ha velat ta del av och ett pass jag förmodligen hade behövt då det nu är en vecka utan Budo för mig. Har jag lite tur så lyckas jag träna lite under övningen jag nu åker ut på.

 

För er som är kvar i stan och har dojon nära, kör hårt så ses vi i Dojon!

 

Arigatou gozaimashita!