Kata, kata, kata!

Ibland blir det inte alltid som man har tänkt och ofta brukar det vara bra har jag märkt. Givetvis beror det på vad man har för inställning till att det inte blir som man tänkt och hur viktigt det var. Jag tänkte igår att jag skulle vara med på fler juniorpass, dels för jag tycker det är roligt och dels för att jag vill att barnen ska känna mig. Det brukar oftast vara pga logistik som jag inte hinner vara med på passen. Idag blev det nästan så igen men det blev inte som jag hade tänkt mig och tur var det för då kunde jag ju vara med på juniorpasset och hjälpa till att instruera.

 

Kata

Juniorpasset var framförallt inriktat på kata och med tre instruktörer på plats blev det tre olika grupper i varierande storlek. Det var framförallt Tachikata och Fkyu kata dai ichi som tränades och i den ena gruppen var det hela katan från början, vi hann nästan igenom hela katan innan det var dags att bryta för lek. Grupp två nötte in katan under den här tiden medan grupp tre gjorde samma sak. Efter en kort lek (linjekull) så återgick vi till grupperna men bytte instruktörer i grupp ett och tre.  Från att ha varit i den grupp som hade de yngsta medlemmarna där det gick att ha en ganska lekfull inställning fick jag nu nöjet att träna de som har tränat längst och därför kunde vi snäppa upp nivån några steg vilket också är roligt. Att snäppa upp nivån är varken svårt eller något som är otänkbart, så länge man har viljan att göra det.

När dessa två kataomgångar var klara hade tiden gått och det var dags för stretch och sen seniorpass.

Detta inleddes med en grunduppvärmning med ett inslag av kamp som inte alls har med grunden att göra men det gör det inte mindre värt att göra. Vi skulle knyta upp varandras bälten, utan att hålla i våra egna, eller sparka eller slå motståndaren.

 

Kata

Också här var det kata som stod på menyn och idag gick vi inte så mycket på att träna teknik (vilket är viktigt) utan idag tränade vi för att nöta in katorna. Vi körde alltså en kata 4-5 gånger och gick sen vidare till nästa kata. Kunde man inte nästa kata då tittade man på den en gång och gick sen för att träna sina egna kator under vägledning av instruktör. Vi jobbade hela vägen från Tachikata till Seipai och någonstans i mitten glömde jag att vi skulle träna Yakuso kumite och Bunkai. Det gjorde absolut ingenting för det här behövde vi också göra idag och det fick företräde.

 

Vid det här laget var det bara stretch kvar innan det var dags för hemgång. Är det så att man känner att Yakuso kumite eller bunkai hade varit kul så kan vi träna det på lördag, jag lovar.

 

Vi ses i Dojon!

Arigatou gozaimashita!